Kanske man kan kalla dem “The Big Three” vad gäller droger och då tänker jag på tobak, alkohol och kaffe. Vissa säger att den tredje drogen är kvinnor och kanske är det sant. De flesta tänker säkert på allvarligare, starkare droger i samhället, som heroin, kokain, crack, meth, LSD och nya syntetiska droger som sprider sig raskt har i USA. Andra aktuella droger är krokodil och framför allt, i alla fall här i New York, partydrogen Molly. Därtill kommer en lång lista på beroendeframkallande piller, som exempelvis Vicodin, OxyContin, Percocet, Actiq, Klonopin, Xanax och Valium för att nämna några, men listan kan fortsätta.
Faktum är att fler amerikaner dör av intag av piller än de som dör i trafikolyckor, runt 40000 personer per år. Det kan jämföras mot runda tal av årligt döda på grund av kokain, runt 5000, och herion, 3000 dödsfall. Piller mixas ofta med alkohol och ibland med andra droger, vilket i många fall leder till överdosering.
Den vanligate och mest populära drogen i USA är marijana. Alla verkar ha provat det och alla verkar ha en stark åsikt. Bill Clinton blåste som bekant endast ut och Obama anser att det var en ungdomsgrej. Obama förresten gav nyligen en artikel i The New Yorker magasinet där han i intervjun sa: ” As has been well documented, I smoked pot as a kid, and I view it as a bad habit and a vice, not very different from the cigarettes that I smoked as a young person up through a big chunk of my adult life. I don’t think it is more dangerous than alcohol. ”
Det är minst sagt dynamiska kontroversiella ord av en sittande president, nästan häpnadsväckande, och det har redan skapat ett ramaskri bland motståndare till droger. Samtidigt finns fler röster som vill legalisera marijana och vi har nyligen sett såväl Colorado som Washington ändra lagar för att folk skall kunna köpa och andvända drogen och fler stater går i samma riktning. På den internationella arenan har Uruguay legaliserat drogen. För en drog är det och den är beroendeframkallande, men det är ju som sagt även tobak, alkohol och kaffe.
Rent generellt kan man väl säga att vissa kan hantera det, vissa kan det inte. För en svensk är det dock fascinerade att följa den amerikanska nästan mytiska dragningen till marijana och den amerikanska besattheten att diskutera marijana. Alla verkar finna ämnet intressant, alla har någon slags relation till drogen och har en åsikt. Nu är det väl så att drogmissbruk inleds i liten skala, oftast i tonåren, med alkohol eller marijana, och för vissa ökar begäret och bruket och vad det lider blir bruket ett missbruk. Missbruk leder ofta till starkare varor och sakta men säkert börjar det som missbrukas bli den sanna ledstjärnan för personen i fråga. Allt annat blir vad det lider meningslöst, eller i alla fall sekundärt. Drogen tar över livet, förstör karriärer, skapar finansiella kriser, förstör familjer och påverkar oskyldiga barn negativt. Förr eller senare är det ofta för sent att sluta. Kanske kommer en punkt då missbrukaren når botten, när allt är förlorat och personen i fråga på något vis får klarhet hur illa allting ligger till, ofta genom skiljsmässa, arrestering, fängelse eller rehab.
I ett samhälle som erbjuder tillgång till droger skulle man kunna säga att det vore bäst att helt enkelt legalisera alla droger och de som drabbas för skylla sig själva. Så kan man säga att fallet med alkohol var här i USA, det var under en tid tillåtet, sedan förbjudet, men är numera tillåtet igen för de som har fyllt 21. Vilken roll skall samhället och lagen ha? Själv har jag svårt att relatera till det amerikanska drogsamhället, men faktum är att jag efter drygt 16 år i New York skulle jag kunna skriva en lång lista på bekanta som har fallit offer för missbruk, vissa har klarat sig, vissa är i princip utslagna, vissa är döda.
Själv ser jag definitivt missbruk som ett problem, där staten bör reglera bruket genom lagstiftning. Därtill krävs mer information om farorna och mer kommunikation till de som påverkas, framför allt ungdomar. Just kommunikationsbiten ser man inte mycket av här i USA, utan det verkar allmänt accepterat att droger är en del av samhället. Obama bör ta sig en rejäl funderare på det hela och det bör andra amerikaner också. Missbruk av piller har vuxit lavinartat och den allmänna viljan att fly verkligheten verkar växa sig allt starkare i USA. Det är kusligt, men jag kan faktiskt inte ens komma ihåg någon politiker eller berömd personlighet, som öppet arbeta mot drogsamhället.
Kom att tänka på Nancy Reagan, som faktiskt inledde en antidrogkampanj i början av 80-talet med en lämplig slogan “Just say no”. Det är dags att återigen börja prata om farorna med droger. Det är säkert inte enkelt för många tonåringar, men i grund och botten är det enkelt: “Just say no”. Sloganen skulle för den delen kunna modifieras något så att det är inte den vuxna som säger till ungdomen vad som skall göras eller ej, utan det vore mer lämpligt att ha en slogan som kommer från ungdomen själv. “I say no to drugs”.
Leave a Reply